Anpassningar, stöd och åtgärdsprogram - för dig som utförare
En del elever är i behov av ytterligare stöd, utöver den ledning och stimulans som ges i den ordinarie undervisningen. Innan stödinsatser sätts in är det viktigt att skolan har sett över hur organisationen omkring eleven ser ut.
Ibland kan en elev vara i behov av mer individinriktade stödinsatser. Dessa kan sättas in i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen eller i form av särskilt stöd.
Skillnaden mellan extra anpassningar och särskilt stöd
Det är insatsernas omfattning och varaktighet som skiljer extra anpassningar från stöd som ges i form av åtgärdsprogram. Särskilt stöd ska vara mer omfattande och pågå under en längre tid. Att en elev får stöd av speciallärare eller får enskild undervisning några enstaka gånger under en kortare period räknas till exempel som extra anpassningar, inte som särskilt stöd.
Extra anpassningar
Extra anpassningar är en stödinsats av mindre ingripande karaktär som normalt är möjlig att genomföra för lärare och övrig skolpersonal inom ramen för den ordinarie undervisningen. Det måste inte fattas något formellt beslut om denna stödinsats. Några exempel på extra anpassningar:
- ett särskilt schema över skoldagen.
- undervisningen förklarat på annat sätt.
- extra tydliga instruktioner.
- stöd att sätta igång arbetet.
- hjälp att förstå texter.
- digital teknik med anpassade programvaror.
- anpassade läromedel.
- någon extra utrustning.
- extra färdighetsträning:
- enstaka specialpedagogiska insatser.
Hur och var dokumenteras extra anpassningar?
I de årskurser där man gör skriftliga individuella utvecklingsplaner ska extra anpassningar dokumenteras i dem. I årskurser där elever får betyg får rektorn avgöra hur de extra anpassningarna ska dokumenteras. Hur det ska dokumenteras regleras inte på nationell nivå. De extra anpassningarna ska inte skrivas in i eventuella åtgärdsprogram.
Särskilt stöd
Särskilt stöd handlar, till skillnad från stöd i form av extra anpassningar, om insatser av mer ingripande karaktär som normalt inte är möjliga att genomföra för lärare och övrig skolpersonal inom ramen för den ordinarie undervisningen. Det är insatsernas omfattning eller varaktighet, eller både omfattningen och varaktigheten, som skiljer särskilt stöd från det stöd som ges i form av extra anpassningar. Några exempel på särskilt stöd:
- regelbundna specialpedagogiska insatser i ett visst ämne, till exempel undervisning av en speciallärare under en längre tid.
- placering i en särskild undervisningsgrupp.
- enskild undervisning.
- anpassad studiegång, vilket innebär avvikelser från timplanen och de ämnen och mål som gäller för utbildningen, exempelvis att ett ämne eller delar av ett eller flera ämnen tas bort.
- reducerat program i gymnasieskolan – med samma förutsättningar som för anpassad studiegång men kopplat till kurser.
- reducering av nationellt program i gymnasiesärskolan.
Åtgärdsprogram
Efter att utredning är gjord fattar rektorn, eller den i personalen som rektorn har delegerat ansvaret till, ett beslut om huruvida eleven behöver särskilt stöd. I de fall som utredningen visar att eleven inte är i behov av särskilt stöd utan att behovet av stöd kan tillgodoses genom extra anpassningar utarbetas inget åtgärdsprogram. Ett beslut om att inte utarbeta ett åtgärdsprogram ska dokumenteras skriftligt.