Spelberoende
En person som är spelberoende har förlorat kontrollen över sitt spelande. Spelberoende kallas även hasardspelssyndrom.
Det är inte samma sak som beroende av dataspel eller tv-spel. Då kallas det dataspelsberoende. Cirka tre procent av 16–17-åringarna i Sverige har ett problemspelande eller någon grad av spelproblem. Problem med spel om pengar kan ha negativ påverkan på stora delar av barn och ungas liv: relationer med vänner och familj, skolgång och ekonomi. Det är viktigt att förebygga att unga får spelproblem. Spelproblem hos unga har ofta samband med andra problem, till exempel dålig ekonomi, utsatthet för våld, riskkonsumtion av alkohol eller psykisk ohälsa.
Tecken/symptom
Det här kan vara tecken på att en person är spelberoende, hen:
- tänker ständigt på spel: tidigare spelupplevelser, nästa spel eller funderar på hur pengar ska skaffas till nästa spel
- spelar för allt större summor för att behålla spänningen
- har misslyckats flera gånger med att begränsa spelandet eller att sluta spela
- blir rastlös eller irriterad när hen försöker begränsa sitt spelande eller sluta spela
- spelar för att slippa tänka på problem eller för att komma ifrån ångest eller nedstämdhet
- återvänder till spel efter att hen har förlorat pengar/vill ta revansch för förlusten
- ljuger för att dölja hur mycket hen spelar, oavsett vem som frågar
- har riskerat att förlora eller har förlorat en viktig personlig relation, anställning, möjlighet till utbildning eller karriär på grund av spelandet
- förlitar sig på att andra ska ordna fram pengar för att lösa en ekonomisk kris som uppstått på grund av spelandet.
Stöd vid spelberoende
Stödlinjen kan kontaktas av spelare, anhöriga och de som jobbar med spelberoende.
Det går att stänga av sig från allt spelande som kräver registrering:
Organisation
Källa
Spelproblem bland unga, Folkhälsomyndigheten